09.00-09.30 Registrering och kaffe
09.30-09.45 Inledning och välkomnande
Katarina Ladenfors, Advokat, Advokatfirman MarLaw
Anna Wedholm, Herax Food Solutions
09.45-10.30 Livsmedelsverkets regeringsuppdrag om missvisande information och en presentation av den nordiska datummärkningskoalitionen
Reglerna om livsmedelsinformation syftar bland annat till att säkerställa att konsumenter får tydlig och relevant information. Samtidigt varierar både förståelsen för märkningen och behov mellan olika konsumentgrupper.
Amanda Rosendahl från Livsmedelsverket inleder Märkningsdagen med att lyfta aktuella frågor kopplade till temat konsumentförståelse. Livsmedelsverket har fått i regeringsuppdrag att undersöka missvisande märkning av livsmedel. I uppdraget ingår bland annat att samråda med Konsumentverket och föra dialog med andra relevanta aktörer. Slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2028.
Samtidigt pågår ett nordiskt samarbetsprojekt med syfte att höja kunskapen om datummärkning. Samarbetet är ett viktigt steg mot ett gemensamt nordiskt initiativ för att hjälpa konsumenterna att minska matsvinnet.
Amanda Rosendahl, Handläggare livsmedelsinformation, Livsmedelsverket
10.30-11.00 Nya EU-gemensamma sorteringssymboler enligt PPWR
Hur kommer framtidens förpackningsmärkning att se ut i Europa? Den nya EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) introducerar harmoniserade sorteringssymboler och flera nya märkningskrav. Sofia Erixson från Pacspace ger en översikt över de föreslagna piktogrammen, hur de ska användas och vad företagen behöver förbereda inför kommande krav.
Sofia Erixson, Förpackningskonsult, Pacspace
Bensträckare 5 min
11.05-11.45 Bakom märkningen
– revision, vanliga fel och en tuffare verklighet för certifieringsorganen
För att en produkt ska få bära en certifieringsmärkning måste företaget visa att kraven i den bakomliggande standarden eller regelverket är uppfyllda. Certifieringsorganets oberoende granskning är därför avgörande för märkningens trovärdighet.
Christian Nyrén, vd för SMAK Certifiering, ger en inblick i hur en revision går till, vilka fel och avvikelser som är vanligast och hur livsmedelsföretag kan förbereda sig. Han förklarar också hur certifieringsorganets uppdrag förhåller sig till den offentliga livsmedelskontrollen och hur de olika kontrollsystemen kompletterar varandra.
Certifieringsorganen möter samtidigt en tuffare verklighet där det, vid sidan av misstag och brister, även förekommer medvetet fusk med märkningar och underlag. Christian Nyrén ger en kort omvärldsbild av utvecklingen, vanliga varningssignaler och arbetet med att skydda märkningarnas trovärdighet.
Christian Nyrén, VD, SMAK Certifiering
11.45 – 12.45 Lunch
12.45-13.30 Livsmedelsreklamens spelplan
– en lägesuppdatering av nya regler för miljö och hållbarhetskommunikation
27 september börjar nya krav gälla inom EU för att kommunicera miljö- och hållbarhet enligt den så kallade svarta listan. Regleringen syftar till ökat konsumentskydd. 1 januari 2027 föreslås justeringarna i vår svenska marknadsföringslag börja gälla. En proposition från regeringen väntas nu i september som kan ge vägledning åt marknaden. Samtidigt har det skapats nya standarder på marknaden för att underlätta kommunikation och användning av märkningar på området. Katarina Ladenfors från MarLaw ger en lägesbild av regleringen och de nya standarderna samt gör en utblick av hur våra grannländer har implementerat regleringen. Som tidigare år får vi även en genomgång av annan lagstiftning som är aktuell för livsmedelsbranschen samt aktuella ärenden i domstol och hos myndigheterna.
Katarina Ladenfors, advokat, Advokatfirman MarLaw
13.30-14.00 Miljö- och hållbarhetspåståenden – Sveriges Konsumenters perspektiv
Kraven på företagens miljö- och hållbarhetskommunikation skärps när EU:s direktiv om mer konsumentmakt i den gröna omställningen genomförs i svensk rätt. Syftet är att motverka greenwashing och ge konsumenterna bättre förutsättningar att fatta välgrundade beslut. För livsmedelsbranschen, där miljö- och klimatbudskap förekommer på både förpackningar och i reklam, får förändringarna stor betydelse.
Sveriges Konsumenter har genomfört en undersökning som visar att många konsumenter har svårt att förstå och bedöma gröna påståenden och märkningar, inte minst budskap om klimatpåverkan. Johanna Hållén berättar hur Sveriges Konsumenter arbetar med de nya reglerna och vilka frågor organisationen driver för att stärka konsumentskyddet och motverka vilseledande hållbarhetskommunikation. Hon ger också en inblick i Sveriges Konsumenters bredare arbete inom livsmedelsområdet.
Johanna Hållén, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
14.30-15.00 ICAs egna varumärken – när hälsa och hållbarhet möter nya krav
Hur påverkas ett etablerat livsmedelsvarumärke när förutsättningarna för hälso- och hållbarhetskommunikation förändras? ICA arbetar löpande med att utveckla sina egna varumärken och behöver samtidigt förhålla sig till såväl reglerna om närings- och hälsopåståenden och aktuella kostråd som EU nya regler om miljö- och hållbarhetspåståenden.
Sofia Steinwall berättar om en aktuell varumärkesresa och de avvägningar ICA har gjort för att anpassa varumärket och kommunikationen till regelverken. Hur kan ett varumärke fortsatt förmedla det som det ska stå för när spelreglerna förändras? Vilka delar behöver ses över och vilka lärdomar har ICA dragit av arbetet?
Ett konkret exempel på hur regelverk och förändrade krav påverkar livsmedelsbranschens kommunikation – från juridiska krav till varumärke och mötet med konsumenten.
Sofia Steinwall, Head of ICA Växa, ICA Gruppen AB
15.00–15.45 Trendande påståenden om protein, fullkorn och alkoholfritt
Just nu finns en trend med ökat innehåll av protein och fullkorn i livsmedel samt att alkoholfria dryckesalternativ har blivit mer populära. Det påverkar i sin tur hur livsmedel märks och marknadsförs. Samtidigt ställer regelverket tydliga krav på hur sådana påståenden får användas.
Anna Wedholm från Herax Food Solutions går igenom relevanta bestämmelser och praxis avseende påståenden om protein, fullkorn och alkoholfritt, med särskilt fokus på korrekt och tydlig märkning.
Anna Wedholm, konsult livsmedelssäkerhet och kvalitet, Herax Food Solutions
15.45–16.15 Tio år med Från Sverige – så bygger och skyddar man en känd märkning
På tio år har Från Sverige gått från ett gemensamt branschinitiativ till en väletablerad ursprungsmärkning som åtta av tio konsumenter känner till och har förtroende för. Vad krävs för att bygga en märkning som är enkel att känna igen, tydligt signalerar svenskt ursprung och behåller sin relevans över tid?
Angelica Nyström, kvalitetsansvarig på Svenskmärkning, berättar om resan och om de viktigaste framgångsfaktorerna bakom Från Sverige. Hon belyser samspelet mellan en tydlig varumärkesprofil, konsekvent kommunikation, transparenta kriterier och en fungerande kontroll av att märket används på rätt sätt.
En känd märkning blir också attraktiv att använda felaktigt. Hur arbetar man med varumärkesskydd och med att upptäcka och hantera felmärkning, intrång och medvetet missbruk? Angelica Nyström delar med sig av lärdomar om hur en märkning både byggs och förvaltas för att behålla konsumenternas förtroende.
Angelica Nyström, kvalitetsansvarig, Svenskmärkning
16.15–16.30 Summering och avslutning
Katarina Ladenfors, Advokat, Advokatfirman MarLaw
Anna Wedholm, Herax Food Solutions